LEDARSTICK De är 10 stycken personer som just nu går på gatorna i centrala Karlstad och säger att de arbetar för den välrenommerade internationella organisationen Oxfam som hjälper utsatta människor runt om i världen. Man vill att konsumenter skriver under ett papper och skänker pengar.

– Vi jobbar på Oxfam. Vi jobbar som volontärer just nu, säger insamlaren.

Du är anställd av Oxfam?
– Ja, det kan man säga.

Får ni betalt?
– Nej det får vi inte. Däremot får alla vi åka på en resa.

Resan påstås enligt uppgift gå till ett land i Afrika. Där ska man få vara med i ett projekt.

När FoodMonitor ställer fler frågor så kommer det fram att insamlarna är inkvarterade hemma hos en person i Karlstad som har en chefsposition.

Dessa minst sagt märkliga uppgifter fick FoodMonitor att kontakta Oxfam i Sverige.

Då kommer det fram att det i själva verket är frågan om att Oxfam Sverige köpt in en tjänst från ett vinstdrivande företag som ska ha anställt de 10 personerna. Men organisationen kan i dagsläget inte svara på vad det bolaget heter eller ge andra uppgifter om vilka löner eller andra anställningsförhållanden som ska gälla.

Det är dåligt av Oxfam Sverige att på det här sättet släppa kontrollen över insamlingen till ett bolag.

Pågår det en rovdrift av personer som i Oxfams namn samlar in pengar? Den frågan borde nu intressera Oxfam på både det nationella som det internationella planet.

Det tycks som att Oxfam Sverige har gett sitt godkännande till att det aktuella bolaget vilseleder konsumenter. För en kommunikationsansvarig på Oxfam Sverige säger till FoodMonitor att de som samlar in pengar får bära en identifikationshandling som har Oxfams logga men som inte behöver ange vilket företag de egentligen arbetar på.

För de konsumenter som skriver på och skänker pengar finns det reella risker med upplägget.

För om nu bolagets representanter medvetet uppger felaktig information om deras uppdragsgivare, hur kan man vara säker på att känsliga personuppgifter hanteras på rätt sätt och inte säljs vidare?

Och vad händer egentligen med de pengar som skänks?

Enligt den senaste redovisningen på insamlingskontroll.se, som administrerar de så kallade 90-kontona, klarade Insamlingsstiftelsen Oxfam Sverige bara av att avsätta 37 procent av sina intäkter till ”ändamålet”.

Ett kriterium för att få vara ett 90-konto är att ”minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet” om inte ”synnerliga skäl föreligger”.

På insamlingskontroll.se ges följande skäl till att Oxfam Sverige inte klarat kriteriet: ”stiftelsen är nybildad och har haft stora initialkostnader”.

Det är uselt. Drygt 18 miljoner kronor år 2014 gick till annat än att hjälpa de människor runt om i världen man påstår sig vilja hjälpa.

Oxfam Sverige framstår mer som en affärsidé snarare än en hjälporganisation.

För Oxfam som internationell varumärke är detta naturligvis inte bra och hotar att undergräva organisationens annars goda renommé

HÅKAN FRISELL

Dagens Press-Fakta:

Nyckeltal för Insamlingsstiftelsen Oxfam Sverige (källa: insamlingskontroll.se):

Totala Intäkter Netto: 28 miljoner kronor år 2014. 

Eget kapital: 338 000 kronor.

Kostnader / Totala intäkter: 64 procent.

Utbetalt till ändamålet / de totala intäkterna: 37 procent.